RÖDHAKE

Erithacus rubecula
Vilket betyder ungeför röd rödstjärt

Rödhaken är en liten, knubbigtätting, omkring 12,5–14centimeter lång, med stort huvud och kort stjärt. Den har orangerött bröst och ansikte inramat med grå till brun ovansida och vitaktig buk. Könens fjäderdräkter är lika. Rödhakens utbredning sträcker sig över hela Europa till västraSibirien, södraAlgerietoch vidAtlantenså långt som tillAzorernaochMadeira. I sydöst sträcker sig området tillKaukasus. Den är enstannfågeli större delen av sitt utbredningsområde utom de i nordligaste och nordvästliga häckningsområdena.

Man uppskattar att det finns 3-6 miljoner par rödhakar i Sverige vilket gör den till en av Sveriges vanligaste fåglar. I Sverige häckar den i större delen av landet utom i fjälltrakterna. Som flyttfågel anländer rödhaken i slutet av mars eller början av april till Sverige, och flyttar iväg i september till november söderut till trakterna runt Medelhavet i sydvästra Europa och Nordafrika. Från södra Sverige tar flytten i genomsnitt 36 dagar. Enstaka individer övervintrar i södra Sverige.

BLÅHAKE

Luscinia svecia

Den Svenska näktergalen

I Sverige häckar blåhaken av nominatformen svecica (rödstjärnig blåhake), främst i fjälltrakterna, från Lappland i norr och längs fjällen söderut tillJämtland. Under flytten observeras den över hela landet. En studie av blåhakar av underarten svecica som häckar i Norge och i Tjeckien visade att de övervintrar i Indien varför det är troligt att även svenska häckfåglar flyttar åt sydost.

Underarten cyanecula (vitstjärning blåhake) var länge en raritet i Sverige, men häckar numera sparsamt på Västkusten. Den påträffades första gången i juni 1943 när en hane sjöng i Oset iNärke. Länge var den en mycket sparsam gäst i Sverige, med inte ett enda fynd 1976-1980. Från 2011 började den uppträda årligen. 2015 gjorde häckningsförsök i Skåne och 2018 häckade den tillfälligt i Halland. Inventeringar utförda 2020 och 2021 visade på mellan tolv och 17 sjungande hanar. Av 39 sjungande hanar 2017–2021 hittades 36 i Halland.

Luscinia är familjenamnet på näktergalar. Linné gav blåhaken namnet Lucinia svecia, dvs den Svenska näkterglen. Jag tycker vi borde använda det namnet i stället för blåhake :-)

SYDNÄKTERGAL

Luscinia megarhynchos

Sydnäktergalen är liten alldagligt tecknad tätting, cirka 15–17 centimeter lång. Ovansidan är enfärgat brun ovan, stjärt och övergump roströd. Undersidan upp tillstrupenär beige till smutsvit. Ögat är jämförelsevis stort och svart.Näbben är gulaktig och benen är mörka. Arten är väldigt liknäktergalen och skiljer sig framför allt på den rödare stjärtovansidan och avsaknad av grå vattring på nederdelen av strupen eller bröstet. Även sången är relativt lik näktergalen, men mer melodisk och med ett arttypiskt crescendo av visseltoner. Det är sydnäktergalens sång som föranlett artens epitet som den mest sjönsjungande.

Sydnäktergalen är en viktig symbol i Ukraina. Enligt en legend levde sydnäktergalen förr enbart iIndien, men en fågel besökte Ukraina. När den då hörde folkets sorgesånger sjöng sydnäktergalen sin för att pigga upp dem. Folket svarade med glädjefyllda sånger och sedan dess har sydnäktergalen kommit tillbaka varje vår. Nationalpoeten Taras Shevchenko noterade att "till och med minnet av sydnäktergalens sång gör människan lycklig

RUBINNÄKTERGAL

Calliope calliope

Rubinnäktergalens vetenskapliga släktes- och artnamn calliope syftar på Kalliope, kärleksdiktens och den episka poesins musa.

Den häckar i Sibirien österut till Japan. Vintertid flyttar den till Sydostasien.

Länge var rubinnäktergalen den absoluta drömmen för oss ornitologer att få se i Sverige.

Den 26 oktober 2018 gjordes den första observationen art arten här hemma. Fågeln upptäcktes då på fabriksområdet Stora Enso Skoghalls bruk utanför Karlstad i Värmland. Den 15 november 2021 gjordes den andra observationen i Sverige, denna gång i ett villaområde i Vargön i Vänersborgs kommun i Västergötland, där den stannade till den 17 april 2022. Den 7 december 2022 gjordes en tredje observation av arten, vid Branthammarssjön iKnivsta kommuniUppland. Den 31 januari 2023 gjordes den fjärde observationen av arten, i ett villaområde i Trollhättan, där den stannade till den 19 april 2023. Denna fågel ringmärktes och försågs med en datalogger för att undersöka dess navigation och ursprung.

TAJGABLÅSTJÄRT

Tarsiger cyanurus

Fågeln häckar från Finland österut genom Ryssland till Japan. Idag anses den även vara en mycket sällsynt men etablerad svensk häckfågel i norra Norrlands inland. Vintertid flyttar den huvudsakligen till Sydostasien. Tajgablåstjärt och himalayablåstjärt behandlades tidigare som en och samma art under namnet blåstjärt.

Observationer i Sverige av tajgablåstjärt har ökat från slutet av 1980-talet. Första fyndet i Sverige var en1Ksom sågs mellan den 27 och 29 december 1965 iVallåkraiLandskronai Skåne. Sommaren 1996 gjordes det första fyndet av häckande tajgablåstjärt i Sverige. Sex individer, varav en hona befann sig då iNaakajärviekoparkiPajala kommuniNorrbotten. Idag har långt över hundra fynd av tajgablåstjärt gjorts i Sverige.^[8]SvenskaArtdatabankenanser den vara etablerad som svensk häckfågel i det inre av norra Norrland.

RÖDSTJÄRT

Phoenicurus phoenicurus
Kommer från grekiskan och betyder purpurröd stjärt.

Rödstjärten häckar i helaSverige, men förekomsten är tätare vid norrländsk tallmo och i fjällbjörkskog. Den anländer till Sverige under april-maj och flyttar i augusti-september, men arten observeras fortfarande så sent som i mitten av oktober.

Den är färggrann och har en vemodig och ihärdig sång. Man brukar säga att rödstjärtens sång börjar på bokstaven "i". Ofta får jag frågor och bilder skickade til mig som undrar vad de har för "ovanlig" fågel de har i trädgården. Ofta är svaret "rödstjärt".

SVART RÖDSTJÄRT

Phoenicurus ochruros

Släktnamnet "Phoenicurus" kommer från grekiskan och betyder purpurröd stjärt. Artnamnet "ochruros" är grekiska och betyder - röd stjärt.

Svart rödstjärt spred sig norrut i Europa i samband med industrialiseringen och invandrade till Sverige i början av 1900-talet. Idag förekommer den sparsamt till sällsynt i södra Sverige upp till Dalsland–Närke–Gästrikland. Den förekommer karakteristiskt i industriområden, hamnar och vid större byggarbetsplatser, där byggnaderna tjänar som "ersättning" för dess ursprungliga klippmiljö. Det svenska beståndet flyttar i september–november till Mellaneuropa och västra Medelhavsområdet. Enstaka fåglar kan övervintra i södra Sverige. Den återkommer i april–maj.

SVARTRYGGIG RÖDSTJÄRT

Phoenicurus auroreus

Svartryggig rödstjärt är en östasiatisk fågel.

Den har påträffats fyra gånger i Europa: 1988 i Storbritannien, 1997 i Örebro i Sverige, 2006 i Ryssland och 2011 i Ungern. Endast fyndet i Ryssland betraktas som spontant, det vill säga att arten sannolikt nått dit på egen hand och inte är en förrymd burfågel.

NUNNESTENSKVÄTTA

Oenanthe pleschanka

Pleschanka kommer av ryskans Pleshanka för fågeln, där plesh betyder "kal fläck på huvudet

Nunnestenskvättan häckar från den allra sydostligaste delen av Europa genom Centralasien till Kina, närmare bestämt från nordöstra Bulgarien, östra Rumänienoch södra Moldavien fläckvis österut till södra Uralbergen, Mongoliet, Transbajkal, centrala och västra Afghanistan, norra Pakistan, nordvästra Himalayaoch nordöstra Kina.

Den är en flyttfågel med övervintringsområden främst i östra Afrika. Merparten av flyttstråket går öster och söder om Jordanien.

Arten är en mycket sällsynt gäst i västra och norra Europa. I Sverige har den setts vid ett 50-tal tillfällen.

ISABELLASTENSKVÄTTA

(Oenanthe isabellina)

Isabellastenskvättan kan förväxlas med enstenskvättai höstdräkt. Till skillnad från denna är isabellastenskvättan något större med sin längd på 15–16,5 centimeter. Den har också längretarser, en mer upprätt hållning och bredare svart ändband på stjärten. Ett annat diagnostisk kännetecken för arten är dess svartalillvingesom kontrasterar mot den annars rätt ljusa vingen. Könen är lika.

Isabellastenskvättan har påträffats i Sverige ett 30-tal gånger.

Artens svenska och vetenskapliga namn syftar på färgnyansen isabell, gulvitt till smutsgult. Färgen sägs ha fått sitt namn efter den spanska prinsessan Isabella, Filip II:sdotter. Då Isabellas gemål ärkehertig Albrekt av Österrike belägrade Ostende, ska hon ha lovat att inte bytalinne förrän staden hade intagits. Då belägringen varade tre år (1601-1604) antog linnet under tiden den smutsgula färg som betecknas som isabellfärg. Samma historia berättas om drottning Isabella I av Kastilien vid Granadas belägring 1492. Benämningen är känd i svenskan sedan 1637.

BUSKSKVÄTTA

Saxicola rubetra
vilket betyder, trivs vid stenblock och björnbärsbuskar.

Buskskvättan häckar i ängs- och hedmark, i dikesrenar samt på kalhyggen och glest bevuxna myrar i Europa och västra Asien. Vintertid flyttar den huvudsakligen till Afrika söder om Sahara. Arten är vanlig och vida spridd, men minskar i antal, så pass att den i Sverige numera kategoriseras somnära hotad.

Hos oss häckar den över hela landet, ända upp till nordligaste Norrland. Den är vanligast i jordbrukslandskap i södra och mellersta Sverige samt längs Norrlandskusten, men även på större hyggen och öppna myrar i hela Sverige. Sparsamt påträffas den i fjällbjörkregionen men mest i anslutning till myrar i dalgångarna. Den anländer till häckplatserna i sista dagarna i april och under maj. Bortflyttningen sker huvudsakligen i augusti.

SVARTHAKAD BUSKSKVÄTTA

Saxicola rubicola

Det första fyndet av svarthakad buskskvätta i Sverige utgjordes av ett skjutet exemplar strax söder om Göteborg 1902. Senare under 1980- och 1990-talen inrapporterades ett fåtal individer årligen på västkusten. År 2000 påträffades den första häckningen i Sverige nära Simrishamn i Skåne. Fram till och med 2015 konstaterades 25 häckningar i landet. Utanför Skåne där de flesta paren återfanns, genomfördes en häckning i Västergötland 2004, en i Halland 2014 och tre i samma landskap 2015. Men sedan hände något!

Under våren 2016 uppträdde svarthakade buskskvättor i en aldrig tidigare skådad omfattning. Rekorduppträdandet resulterade i totalt 34 svenska häckningar, fördelat på ett par i Västergötland, två i Bohuslän, 13 i Halland och 18 i Skåne. Antalet par fortsätter att växa och idag kan vi anse den svarthakade vara en permanent häckfågel i landet. Vad etableringen beror på är det ingen som med säkerhet kan säga men fåglarna har även fått starka fästen i Danmark och via fåglar från Brittiska öarna även längs Norges västkust. Den allmänna uppfattningen är dock att det mildare klimatet är den huvudsakliga anledningen.